Akademisk 公开
[search 0]
更多

Download the App!

show episodes
 
Loading …
show series
 
Något sent på bollen så diskuterar vi innehållet i en uppmärksammad skrift av Tal Yarkoni som postulerar att det finns en generaliserbarhetskris inom psykologisk forskning: når experimenten och statistiken hela vägen fram för att vi ska kunna säga något om de övergripande teorierna vi ställer upp för att förklara mänskligt beteende? Eller är det så…
 
Nu sätter vi tänderna i fältet experimentell filosofi (eller "x-phi" som det också kallas). Går det att utveckla filosofin genom empiriska experiment? Det sägs ibland att filosofer förankrar sina argument i intuition: men vad är intuition och vad har folk för intuitioner? Det är delvis detta som x-phi försöker svara på genom att samla in faktiskt d…
 
Hur ska vi hantera forskning som fastnat i replikationskrisens nät? Vad gör vi med datan, metoden, resultaten och teorierna? I det här avsnittet tar vi ego depletion som exempel, och försöker förstå vad vi ska göra med all forskning som visar sig vara mindre robust än vad vi tidigare trott. Simon och Pontus bråkar, Kristoffer väljer sida(?) och vi …
 
Nydisputerad (1): Vi pratar med Filip Gedin som har disputerat inom hälsoekonomi och hur mycket ryggsmärta kostar samhället. Vi pratar om hans forskning och därefter om bredare frågor som ”vad betyder pengar som ett mått” och ”hur hållbar ska forskning vara?”由Akademiska Smådåd
 
I detta avsnitt diskuterar vi om vi kan kategorisera verkligheten i olika ”naturliga sorter”. Är det så att vi upptäcker, eller är det så är vi uppfinner, olika art-kategorier så som t.ex. katt, psykologiska sorter som "kognitiv kontroll", diagnoser som ”ADHD” eller grundämnet "järn"? Finns det någon eller några sorter i naturen som är oberoende av…
 
I detta julavsnitt diskuterar vi ödmjukhet inom vetenskapen. Vad är ödmjukhet och varför är det viktigt? Vad kan en expert egentligen säga och inte säga - och varierar det beroende på vart någonstans det sägs? Är det eftersträvandsvärt med ödmjukhet och finns det en gräns för när forskare måste sluta vara ödmjuka? Vi diskuterar även julklappar, Wil…
 
Vi ger oss på det breda ämnet ”mätteori” och diskuterar hur man egentligen mäter saker i vetenskapen. Vad är ett mått, hur mäter man sånt som inte är synligt för oss och varför är upprepade mätningar bra? Vi pratar om hur man vet att att man mäter rätt, och vad vi egentligen kan säga med de mätningar vi gör i hjärnforskning. Vi hinner också utforsk…
 
I detta avsnitt ger vi oss på en intervju med oss själva och diskuterar ett projekt kring läsbarhet i vetenskap som William och Pontus arbetade med som doktorander. Där kunde vi visa att komplexiteten av språket i forskningsrapporter ökat över tid. Vi pratar om varför vi gav oss på just denna studie, vad resultaten betyder, varför det är ett proble…
 
Vilka generaliseringar är vi berättigade att göra baserat på den data vi har tillgång till? I detta avsnitt diskuterar vi filosofen Nelson Goodmans ”nya induktionsproblem”. Goodman utmanar traditionella förklaringar av induktion genom att betona vikten av den språkliga och kulturella kontext vi befinner oss när vi gör slutledningar av våra resultat…
 
I detta avsnitt får vi lära oss om det tredje (och ofta bortglömda) sättet att resonera: abduktion eller ”inference to the best explanation”. Vi går igenom hur det skiljer sig från deduktion och induktion, och varför så många vetenskapare inte känner till det. Det blir djupdykning in i den historiska förankringen av abduktion, och hur det skiljer s…
 
I detta avsnitt så diskuterar vi vad vi egentligen menar i vetenskapen när vi åberopar orsakssamband, som t.ex. ”stearinljuset startade branden i huset”, ”rökning orsakar cancer” och ”skotten i Sarajevo startade första världskriget”. Med avstamp i filosofens John Mackies INUS-begrepp så pratar vi om strukturen bakom kausala förklaringar – vad de är…
 
Ett till annat perspektiv angående replikationskrisen och open science. Pontus och William pratar med Robin Fondberg som är doktorand på avdelning för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Vi diskuterar hur olika lösningar till replikationskrisen implementeras, vad kan bli bättre, och vad som har förändrats för doktorander under de senas…
 
Vi avslutar vår miniserie kring replikationskrisen i vetenskapen med att diskutera "open science" (öppen vetenskap) som en potentiell lösning. Vad är öppen vetenskap, och hur kan det hjälpa? Vilka delar av öppen vetenskap berör replikation? Bör all vetenskap vara öppen? Vi pratar även om hur ökat samarbete är en möjlig lösning.…
 
Vi kastar oss helt vilt över ett av de mest framstående förslagen kring en lösning till replikationskrisen i vetenskap, nämligen förregistreringar av studier. Vi diskuterar vad en förregistrering är för något, varför vi tror att det kan hjälpa oss som forskare, svårigheter och utmaningar, samt den kritik som lyfts kring konceptet. Vem ska skriva fö…
 
Dags för ett annat perspektiv kring replikationskrisen. Kristoffer och William pratar med Gabriel Nyberg, blivande doktorand i filosofi. Gabriel skrev sin masteruppsats om replikationskrisen och tacit kunskap på London School of Economics. Vi pratar om uppsatsen och tar reda på vad tacit kunskap är, hur det påverkar möjligheten att replikera en stu…
 
I detta avsnitt diskuterar vi orsaker till replikationskrisen i vetenskap. Vi särskådar en potentiell bov i dramat, nämligen det som kallas för ”questionable research practices”, eller översatt till svenska: tvivelaktig forskningspraxis. Vad är detta för något och varför tror vi idag att de lett fram till en kris? Vad finns det för olika QRPs och ä…
 
I detta avsnitt av Akademiska Smådåd startar vi upp en mini-serie om den stora replikationskrisen. Mängder av vetenskapliga fynd inom t.ex. psykologi och neurovetenskap har inte kunnat reproduceras av oberoende forskning. Varför är det viktigt och hur blev det så? Vad har det för betydelse för vetenskapen i stort? Vi diskuterar krisens historiska f…
 
Akademiska Smådåds första “Annat Perspektiv” avsnitt. Och vad är detta? En intervju helt enkelt. Simon och William har pratat med Maria Lalouni om populärvetenskap. Maria forskar på Karolinska Institutet och har, tillsammans med medförfattaren Kajsa Lönn Rhodin, skrivit en populärvetenskaplig bok: “Vad alla föräldrar borde få veta”. Hon berättar om…
 
I detta avsnitt diskuterar vi kommunikation och popularisering av forskning, delvis med utgångspunkt i Carrie Figdors artikel ”What is the “Cognitive” in Cognitive Neuroscience?”. Vi diskuterar huruvida forskare har en moralisk plikt att förebygga missförstånd och missbruk av sin egen forskning, eller om ansvaret snarare bör ligga hos vetenskapsjou…
 
I avsnitt 4 av Akademiska Smådåd pratar vi om oss själva som forskare. Det blir ett menageri av neurovetenskap, medvetandefilosofi, metod, polisiär forskaraktivitet, doktorandtvivel och alla de förhoppningar och tvivel som råder inom just våra fält. Vi hinner också konstatera att det är svårt att vara en dygdig forskare samt blandar ihop massa gaml…
 
Avsnitt 3 av Akademiska Smådåd går av stapeln och vi diskuterar konflikten mellan exploratorisk och hypotesprövande forskning. Varför anses det första vara fult, och det andra fint? Vilken av dem är det egentligen forskare gör – om de ska vara helt ärliga? Vad har denna konflikt lett till i forskningsvärlden, och går den att lösa?…
 
I avsnitt två av Akademiska Smådåd tar vi mod till oss och ställer den stora frågan: vad är egentligen vetenskap? Är det en metod eller är det en form av kunskap? Hur smutsig är vetenskapen vi bedriver idag? Simon går bort sig i distinktionen mellan bra och dålig vetenskap, och vi hinner också med att name-droppa några gamla gubbar, som Popper, Kuh…
 
David Mitchell, världsledande inkluderingsforskare från Nya Zeeland, i ett samtal med Natur & Kulturs Niklas Gårdfeldt Leavy om inkludering i skolan. Samtalet förs på engelska. I Natur & Kulturs podcast Akademiska kvarten ger vi dig en ungefärlig kvart med tongivande personer som har något viktigt att säga om svensk utbildning.…
 
Craig Barton, en av Storbritanniens mest framgångsrika och respekterade matematiklärare, i ett samtal med Natur & Kulturs Niklas Gårdfeldt Leavy, utifrån boken Hjärnan i matematikundervisningen. Samtalet förs på engelska. I Natur & Kulturs podcast Akademiska kvarten ger vi dig en ungefärlig kvart med tongivande personer som har något viktigt att sä…
 
Marcus Samuelsson, professor i pedagogik, i ett samtal med Niklas Gårdfeldt Leavy om hur man skapar ett gott ledarskap i klassrummet. I Natur & Kulturs podcast Akademiska kvarten ger vi dig en ungefärlig kvart med tongivande personer som har något viktigt att säga om svensk utbildning.由Natur & Kultur Akademisk
 
Denne podkasten handler om studentrollen og det å være ny student. Hva kan du gjøre for å lykkes? Spesialbibliotekar Tor Henning Valnes Pedersen ved Nord Universitet forteller om flauser han gjorde som ny student, og gir råd om hva du kan gjøre for å komme raskt inn i den nye rollen som student. Prorektor Dag Husebø ved Universitetet i Stavanger me…
 
Hvorfor heter det kollokvie i stedet for gruppearbeid og kompendium i stedet for kopier? Og hva gjør du når du samler inn kvalitativ empiri? Mange ord og uttrykk på universiteter og høgskoler kan virke fullstendig uforståelige. Er det nødvendig med alle disse vanskelige ordene, eller er det bare pynt? Programleder Ingeborg Marie Jensen ved Studieve…
 
I denne podkasten får du råd om hvordan du kan legge opp hverdagen din slik at du rekker alt du skal få gjort i studiene dine av lesing, forelesninger og skriveoppgaver. I tillegg skal det jo helst bli litt tid igjen til venner og fritidsinteresser. Førstelektor Lars Rune Halvorsen ved Høgskolen i Østfold har regnet på hvor mye tid det egentlig tar…
 
Hvis vi skal klare å lære noe, trenger vi å ta pauser. Førstelektor Lars Rune Halvorsen ved Høgskolen i Østfold gir råd om hvordan du kan bruke pauser for å lære mer. Programleder: Ingeborg Marie Jensen, koordinator for Studieverkstedet, Universitetsbiblioteket i Stavanger.由Akademisk skriving
 
Mange opplever at de sitter i timevis og leser, men husker ingenting etterpå. Når du studerer, må du lese på en annen måte enn hvis du leser en roman, fordi du skal bruke det du leser på eksamen og i oppgaver. Førsteamanuensis Stine Eileen Torp Løkkeberg ved Høgskolen i Østfold og Universitetslektor og spesialpedagog Miriam Emilie Choi-Natvik ved U…
 
Se en film, les ei god bok, se en video på youtube – det er mange måter å lære seg fag på. Professor Jo Røislien mener pensum bare er én måte å skaffe seg kunnskap på. Ofte kan det være like nyttig å lese noe annet, se en film – eller høre en podkast. Vi gir deg tipsene til hvordan du kan lære fag på andre måter enn bare ved å sitte på lesesalen. P…
 
Av og til kan det føles helt umulig å komme i gang med å skrive, eller det kan stoppe opp underveis, du kan få det vi kaller skrivesperre. I denne podkasten får du råd om hvordan du kan legge opp skrivearbeidet ditt sånn at du får en god flyt og greit kommer videre i arbeidet. Du får vite litt om de ulike fasene i skriveprosessen, om planlegging, p…
 
Vi hører ofte at det ikke er lov å bruke ordet “jeg” i studentoppgaver og andre akademiske tekster. Men er det sånn? Matematikkprofessor Jo Røislien og Førsteamanuensis og litteraturviter Ingrid Nielsen reflekterer, diskuterer og gir råd om hvordan studentene kan bruke dette ordet i sine egne tekster. Programleder: Ingeborg Marie Jensen, koordinato…
 
Mange studenter blir tatt i plagiat uten at de har ment å plagiere. Hvis du plagierer, kan du risikere at eksamensresultatet ditt blir slettet og at du i verste fall blir utestengt fra studiene. Førsteamanuensis Stine Eileen Torp Løkkeberg ved Høgskolen i Østfold og universitetsbibliotekar Terje Blåsternes ved Universitetet i Stavanger forklarer hv…
 
Hva er egentlig godt språk, og hvordan får du til å skrive godt i en akademisk oppgave? Må akademisk språk være tungt og vanskelig? I denne podkasten gir professor Jo Røislien råd om hvordan språket kan være med på å gjøre oppgaven bedre. Programleder: Ingeborg Marie Jensen, koordinator for Studieverkstedet, Universitetetsbiblioteket i Stavanger.…
 
I denne podkasten snakker vi om hvordan du kan strukturere oppgaven din, sånn at den får god flyt og en logisk sammenheng. Matematikkprofessor Jo Røislien er begeistret for den såkalte IMRaD-strukturen. Kjenner du til den? Programleder: Ingeborg Marie Jensen, koordinator for Studieverkstedet, Universitetsbiblioteket i Stavanger.…
 
Mange synes det å lage problemstillingen er noe av det vanskeligste de gjør når de skal skrive en oppgave, og uten problemstilling kommer du jo ikke så langt. I denne episoden får du matematikkprofessor Jo Røisliens beste tips for hvordan du kan gå fram for å lage en god problemstilling til oppgaven din. Programleder: Ingeborg Marie Jensen, koordin…
 
Hvordan finner du gode kilder til oppgaven din? Hvordan kan du finne ut om noe er fake news? Er det lov å bruke Google og Wikipedia i en studentoppgave? Dette er noen av spørsmålene vi diskuterer i denne episoden. I studio er Ingunn Valan, som er spesialbibliotekar ved Nord Universitet, og Anne Lise Eng, som er universitetsbibliotekar ved Høgskolen…
 
Drøfting er en viktig del av det å skrive akademisk. Men hva er egentlig drøfting, og hva kan du gjøre for å få til å drøfte i oppgaven din? Det prøver førsteamanuensis Ingrid Nielsen å forklare i denne episoden. Programleder: Ingeborg Marie Jensen, koordinator for Studieverkstedet, Universitetsbiblioteket i Stavanger…
 
Loading …

快速参考指南

Google login Twitter login Classic login