Pronomen – svenskans krångligaste ordklass

Språket

Ordklasskapitlet om pronomen är det längsta och det svåraste att hänga med i. Språket rivstartar säsongen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om användning av pronomen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen ett pronomen eller ett adverb, för de är väldigt konstiga och har många interna små grupper inom sig, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

I detta avsnitt diskuterar vi de olika typerna av pronomen i svenska språket och deras användning.

Språkfrågor om pronomen och deras korrekta användning

Varför blandar en del ihop pronomenen ni, du, er och din? Hur ska pronomen användas korrekt i olika sammanhang?”

Varför används pronomenet han ibland som objektsform som till exempel “Jag gav den till han”?

Varför har engelskan inte olika pronomen för du och ni, som vi har i svenskan, utan bara pronomenet you?

Varför kan vissa verb ta ett pronomen som lägga sig, tvätta sig eller resa sig, men andra verb inte alls kan det som tex promenera sig eller springa sig?

Ordet barn är neutrum och borde då refereras till som det, men ofta används istället pronomenet hen i texter, varför?

Hur ska mig, dig och sig uttalas om man sjunger äldre sånger? Och har uttalet av dessa pronomen varierat över tid?

Mer om ordklassen pronomen

Läs kapitlet om pronomen i Svenska Akademiens grammatik (kapitel 5).

Läs om pronomen hos Isof.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.