Bildningspodden播客

Simone de Beauvoir (1908-1986) är författaren och existentialisten som blev 1900-talets stora feministiska ikon. Hennes verk ”Det andra könet” (1949) förändrade för alltid hur vi talar om kön och jämlikhet. Som skönlitterär författare hör hon till den franska efterkrigstidens viktigaste och med sina filosofiska skrifter blev hon en av existentialis…

Var börjar litteraturhistorien? Hos Homeros, skulle många säga. Tillsammans med Sapfo utgör han vad som ofta kallas den västerländska litteraturens vagga. Hans verk Illiaden och Odysséen – som berättar historien om det trojanska kriget och den ärrade hjälten Odysseus hemresa till ön Ithaka – ligger till grund för sättet vi berättarhistorier än idag…

Vem var akrobaten och pr-snillet som förändrade 1800-talets underhållningsbransch? Hur förvandlades Onkel Tom från antirasistisk symbol till rasistisk stereotyp? Och vad kan en levande människa egentligen säga om döden? Det är några av frågorna som besvaras i årets upplaga av Bildningsboxen, som just nu ligger rykande färsk på bokhandelsdiskarna. H…

I början av 1920-talet stod svenskar som Mauritz Stiller och Greta Garbo i den internationella filmens rampljus. Det brukar kallas stumfilmens guldålder, den tid då Hollywood etablerade sig som filmbranschens absoluta mittpunkt – trots att filmmediet ännu saknade tal. Men stumfilmseran är både längre och mer global än vad som ofta lyfts fram. Den s…

Moderskap lämnar ingen oberörd. Oavsett om du har eller har haft en mamma, själv är eller har varit mamma har vi alla en relation till modern. På vissa sätt har moderskapet varit sig likt genom alla sekler, men moderskap som fenomen är också starkt förbundet med samhällsutveckling, människosyn och politiska förändringar. I litteraturhistorien …

I början av 1900-talet förändrades den moderna fysiken i grunden. Nya, abstrakta teorier om hur världen hänger samman fick fäste och ställde gamla sanningar på ända. Men inte ens fysikerna själva förstod säkert vad den så kallade kvantfysiken egentligen kunde säga om världen. Obestämbarheten sporrade till tolkningar och vidare experiment, ett utfor…

I slutet av februari 1848 lyckades uppretade folkmassor i Paris omkullkasta den franska monarkin. De kungliga flydde landet och den andra republiken utropades. Men den så kallade "Februarirevolutionen" blev mer än en fransk angelägenhet. När nyheten om upproret spreds över kontinenten skapade den oroligheter på många håll, i mer än 50 länder, såväl…

Victoria Benedictsson (1850-1888) var en av det sena 1800-talets klarast lysande författarstjärnor. Trots att det endast gick fyra år från debuten till hennes för tidiga död hann Benedictssons dramatik och prosa muta in ett alldeles eget, nyanserat mellanrum i samtidens annars så polariserade debatt om äktenskap, könsroller och fri kärlek. För efte…

Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien. Ändå associerar nog de flesta snarare till ett frågesportprogram i tv – om man alls hört ordet. Så vad är egentligen kontrapunkt? I den bredaste bemärkelsen är det regelverket för hur flerstämmig musik klingar harmonisk. Men i sin lite strängare definition syftar k…

Hur ska män vara? Hårda och tuffa eller mjuka och känslosamma? På 70-talet växte en ny mansroll fram som en reaktion på husmorsgenerationens likriktade familjeförsörjare. Modet förändrades, Sverige fick en världsunik pappaledighet, det ordnades mansläger och pratades känslor. Det nya idealet drevs på av kvinnorörelsen och en allt starkare alternati…

Under de senaste åren har ord som krig, kris och råvarubrist varit hett nyhetsstoff. Pandemin och Rysslands krig i Ukraina har visat hur sammanlänkade vi är i en global ekonomi. Men redan på 1800-talet, mitt under brinnande inbördeskrig i USA, drabbades världen av sin första globala råvarukris. ”Bomullskrisen” orsakades av en exportblockad av bomul…

I små doser är det ett positivt smörjmedel för ekonomin – i stora doser är det livsfarligt. Inflation är ett lik komplext som högaktuellt fenomen. Men hur fungerar inflation? Hur vet vi vilken inflationsnivå som är lagom? Är mätverktygen vi använder verkligen tillförlitliga? Fanns inflation på 1500-talet? Vilka är historiens värsta inflationskriser…

Den tyske filosofen Martin Heidegger (1889-1976) är en komplicerad historia. Dels för svårighetsgraden i hans filosofiska verk – dels för hans ökända samröre med nazismen. Med storverket "Vara och tid" (1927) förändrade han 1900-talsfilosofin och la grunden till existentialismen. Genom att flytta fokus från metafysiken till vardagens känslor och be…

Stormaktstiden beskrivs ofta som en expansiv men mörk period i svensk historia. Missväxt, hungersnöd och kyla präglade det långa 1600-talet. I skuggan av tidens alla krig slet folket i byarna för överlevnad under ständiga hot om straff. Men rymmer denna dystra bild av stormaktstiden hela sanningen? Historikern Annika Sandén går till arkiven och hit…

Karolina Widerström (1856-1949) var första kvinna att examineras som läkare i Sverige. Hennes bana väckte stor uppståndelse redan under studietiden och hon förblev en person i rampljuset resten av sitt liv. Som en av sin tids mest framträdande medicinska röster gjorde Widerström viktiga insatser för kunskapen om kvinnors liv och kroppar. Hon blev e…

Idag förknippar vi kanske martyrer främst med terrorism. Fanatikern som tar sitt och andras liv i den egna lärans namn. Men martyrskapet har en lång och komplex historia. Människor som har kallats martyrer har dött för såväl religiösa som politiska och fascistiska övertygelser, men också i förnuftets namn. Vem bestämmer vem som blir en martyr? Varf…

Under första halvan av 1900-talet kallades den tyska matematikern Emmy Noether för "den moderna algebrans moder". Noether samarbetade med Einstein och hennes viktigaste teorem bidrog till att vända på en världsbild som varit sann sedan Newtons dagar. Idag är h0n i stort sett bortglömd. Historikern Julia Ravanis följer Emmy Noether i spåren, reflekt…

Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. Latinisten och poeten Anna Blennow skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern.I serien Essäsommar repriserar vi under juli …

Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar stra…

Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket är författat av historiska romare, men till förvånansvärt stor del har bilden av staden formats av besökares berättelser. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Litteraturhistorikern Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spåren av berömda turisters bl…

I april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar på Fillmore West i San Francisco. Något var på gång att hända på den samtida musikscenen. Jazzen och rocken närmade sig varandra musikalisk, och förenades också av ett växande politiskt patos. Vad var det egentligen som hände de där kvällarna i Kalifor…

Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Litteraturhistorikern Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet…

Kokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska syften och tyckte sig se ett helt nytt sätt att framkalla känslan av normalitet. En privat tragedi fick till slut Freud att omvärdera kokainet som läkemedel – men bollen var i rullning. Drömmen om att skapa normala …

Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Filosofen L…

Nu tar Bildningspodden och Anekdot-redaktionen sommarlov och är tillbaka med nya poddar, essäer och filmer i september. Under sommaren kommer ni under tiden att få lyssna på sommarserien Essäsommar. Ända sedan Bildningspodden växte till Bildningsmagasinet Anekdot 2019 har vi publicerat underhållande och lärorika essäer, skrivna av Sveriges främsta …

Föreställ dig ett lantligt, sommaridylliskt landskap. En herde vallar sina får i en vacker dalgång, mot fonden av storslagna berg som reser sig mot himlen. Allt är fridfullt och poetiskt. Ungefär där har du sinnebilden av pastoralen, en tradition av lantliga scener som är lika närvarande i konsten som litteraturen och musiken. Det framstår lätt som…

Carl von Linné (1707-1778) är mest känd för sitt systematiska sätt att klassificera och namnge naturen. Men intresset för flora och fauna drev Linné ut på många äventyrliga resor, vilka han dokumenterade i sina resedagböcker. I maj 1732 reste Linné till Sápmi, eller det område som han kallar Lappland. Uppdraget var att studera naturen och att bistå…

Historieböcker är inte längre vår vanligaste källa till att lära oss om historien. Biosalongerna och streamingtjänsterna är idag till brädden fyllda med drama i historiska miljöer. Varför är vår tid så besatt av historiska fiktioner? Hur mycket genredrag har nutida tv-serier gemensamt med den historiska romanens pionjärverk kring sekelskiftet 1800?…

Sanktioner och bojkotter är hittills omvärldens främsta vapen för att markera mot Rysslands pågående invasion i Ukraina. Nationer och internationella organisationer stänger luftrummen för ryska flygbolag, förbjuder import av ryska varor, fryser ryska tillgångar och sparkar ryska kulturutövare. Men hur effektiva är dessa sanktionerna egentligen? Påv…

Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman Onkel Toms stuga (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Romanen var banbrytande i sitt sätt att gestalta slaveriets grymhet, inte minst genom bokens många illustrationer. Men med nya utgåvor följde nya illustrationer, som blev alltmer stereotypa. Det vita samhällets illustratörer dämpade…

Sverige är känt – och i vissa avseenden ökänt – för sin neutralitetspolitik. Det nämns ofta att Sverige varit i fred i 200 år, men till vilket pris? De tyska truppernas permittentresor genom Sverige under andra världskriget, på väg hem från det ockuperade Norge, har förföljt den svenska självbilden. Vad innebär det egentligen att vara neutral i pol…

NFT, eller Non-Funglible Tokens, har vuxit fram som ett helt nytt sätt att intyga äkthet i den digitala världen. På senare tid har intresset för NFT exploderat. Plötsligt säljs digitala bilder på apor för miljontals dollar och prestigefyllda auktionshus trängs för att vara först på den nya konstmarknaden. Men vad är egentligen det nya med NFT på ko…

Den brittiske geologen och naturalisten Charles Darwin (1809-1882) är en av vetenskapshistoriens största ikoner. Hans banbrytande teorier om evolutionen och det naturliga urvalet visade hur allt liv hängde samman. Idéerna väckte ramaskri i 1800-talets Europa och utlöste vildsinta debatter om tro och sekulärt vetande. Själv höll sig den konflikträdd…

Vad säger man till någon som mist en närstående? Vi famlar ofta efter orden när de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler för att ge tröst och visa medkänsla i dödens skugga. De har förmedlats på ark med sorgkant eller som telegram, och skrivs på nytt som kommentarer på sociala medier. Men vad betyder de egentlig…

Studentföreningen Verdandi blev ett intellektuellt centrum för sekelskiftets blomstrande folkbildningskultur. Här samlades politiker och filosofer, kvinnosakskvinnor och debattörer, liberaler och socialister. Det gemensamma målet var att verka för bildning. Ett av Verdandis mest bestående arv är den smått legendariska serie av folkbildande ”småskri…

Den politiska dragkampen om landsbygden är i full gång inför valet. Partier tävlar om att dra ner på bränslepriser och förorda jakt i sin iver om att nå väljare utanför storstäderna. Kristdemokraternas Ebba Busch pratar om att värna det så kallade ”hjärtlandet” – en bortglömd landsbygd som sliter i skuggan av storstaden. Varför är politiker så ange…

Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildnings…

Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera –…

Att säga att deckare är populära idag är en ordentlig underdrift. Brott och ond bråd död dominerar bokmarknaden och fyller streamingtjänsterna. Men deckaren är inget samtidsfenomen. Pionjärverken skrevs redan vid mitten 1800-talet och en första guldålder kom på 1920- och 30-talen. Decennierna därefter vidgades genren till att bli den breda kriminal…

Sedan 1970-talet avgör riksdagsspärren hur många röster som krävs för att ett parti ska komma in i riksdagen. Men det som från början var en gräns mot ytterkantspartier i den traditionella blockpolitiken har i dagens politiska landskap blivit en fälla för mittenpartierna. Några få procentenheter riskerar att få stora och komplicerade konsekvenser f…

Pompeji är den romerska staden vid Vesuvius fot som år 79 e.Kr. ödelades under ett vulkanutbrott. På 1700-talet upptäcktes den försvunna staden, under flera meter aska, och grävdes fram. Sedan dess har Pompeji varit en tidskapsel, en ofattbart välbevarad ruin som på ett unikt sätt lär oss hur antikens städer såg ut. Besökaren kan varandra runt i he…

Lars ”Lasse-Maja” Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. Mindre känt är att Lasse-Maja levde stora delar av sitt liv som kvinna, också under perioder befriade från kriminalitet. I sin självbiografi från 1833 återberättar Lasse-Maja många intima scener med både kvinnor och män. Ömsint samlevnad skildras, men även sådant vi idag sku…

Lars "Lasse-Maja" Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. En Robin Hood-figur som iklädd kvinnokläder drog på äventyrliga rövarstråk genom landet – och till slut åkte fast. I 28 år satt sedan Lasse-Maja på Carlstens fästning. Lasse-Majas berömmelse har inte så lite att göra med den egna självbiografin, skriven under fängelsetiden o…

Imorgon den 27 januari väntas regeringen lämna besked om hur det radioaktiva avfallet från landets kärnkraftverk ska slutförvaras. Slutförvaringen ska vara säker för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Kan vi ens föreställa oss en kommunikation med generationer hundratusentals…

När gud är död och inga absoluta värden går att luta sig emot, vad ska människan göra då? Den tysk-schweiziske filsofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade människan i just detta tillstånd – och skrev en både livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att människan skulle bejaka både livskraft och mörker, och ställde hö…

Vår tid är besatt av personligheter. Idag finns en uppsjö av tester som ska visa om du är introvert eller extrovert, lagspelare eller ensamvarg, om din personlighet är röd, blå eller grön. Du gör dem om du söker jobb, använder en dejtingapp eller kanske bara av ren nyfikenhet. Personlighetstester blir alltmer frekventa och inflytelserika – men hur …

Redan de gamla grekerna visste hur man drog en bra vits. Att se någon ramla eller släppa sig i en allvarlig situation har sannolikt alltid lockat till skratt. Vårt behov av att skratta tycks djupt mänskligt. Men går det att förklara varför vi tycker vi saker och ting är roliga? Vad kan humorn i så fall säga om oss som människor? Varför var Bibeln e…

Människans blick på miljön är uråldrig. Och medvetna om förändringar i naturen har vi varit i åtminstone ett par tusen år. Men när började vi förstå att naturen är hotad och att vi själva har en del i miljöförstöringen? När blev miljön en politisk fråga? Och hur tätt hänger det ihop med dagens stora mobilisering mot klimathotet? Bildningspodden tec…

Allt oftare hörs nu röster som säger att det redan är för sent att rädda klimatet. När den internationella klimatkonferensen COP26 gick av stapeln möttes den av skepsis från klimataktivister, som menade att radikala åtgärder behöver ersätta utdragna förhandlingar. Demokratin r för långsam, för byråkratisk, för fyrkantig för att rädda klimatet. Men …

Paris har länge varit en kulturmetropol. Ända sedan medeltiden har det intellektuella livet varit världsledande – den estetiska strålglansen och det franska modet åtminstone sedan 1600-talets hovkultur. Från sekelskiftet 1900 blev Paris den självklara hemvisten för alla konstnärer, författare, modeskapare och musiker värda namnet. Varför har staden…